Information om impetigo
(För sjukvårdspersonal)
Impetigo är en mycket smittsam ytlig hudinfektion som i dagligt tal även kallas svinkoppor. Den är vanligt förekommande och drabbar framförallt barn även om vuxna också kan drabbas. Impetigo är inte farligt men obehagligt för barn och föräldrar som drabbas.1
Impetigo kan antingen utgå från till synes normal hud (primär impetigo) eller utgå från en hudskada som t.ex. eksem, rivsår, brännsår, vid skabb eller huvudlöss (sekundär impetigo). Barn med kliande hudsjukdomar, som till exempel eksem, löper än större risk att drabbas av svinkoppor.1
Kliniskt skiljer man på två varianter av sjukdomen: non-bullös och bullös impetigo.1
Non-bullös impetigo1
Non-bullös impetigo är den vanligaste varianten och orsakas oftast av penicillinasbildande Staphylococcus aureus. Men ibland kan orsaken även vara betahemolytiska streptokocker grupp A eller en kombination av stafylokocker och streptokocker.
Non-bullös impetigo ger gula vätskande fläckar som växer perifert. Närliggande lesioner kan växa samman till större områden. Fläckarna täcks ganska snabbt med gula krustor.
Vanlig lokalisering är runt näsa och mun. Barn med atopiskt eksem kan få impetignisering i sönderrivna eksemfläckar varsomhelst på kroppen. I tropiskt varma och fuktiga klimat kan det bli mycket utbredda hudinfektioner.
Non-bullös impetigo
Bullös impetigo1
Bullös impetigo orsakas av Staphylococcus aureus som bildar ett epidermolytiskt toxin. Detta angriper adhesionsmolekyler (desmoglein-1) som finns i epidermis alldeles under hornlagret och som binder samman keratinocyterna i deras förbindelsepunkter (desmosomer). På så sätt uppstår blåsor som är mer långvariga jämfört med blåsorna vid non-bullös impetigo.
Blåsorna kan bli stora innan de spricker och övergår i rodnande vätskande fläckar. Fläckarna kan spridas perifert genom avlossning av överhudens yttersta del.
När nyfödda barn infekteras kan blåsorna snabbt spridas över huden.
Bullös impetigo